Tiden med WIZEX är och förblir oförglömlig. Vi var ett så sammansvetsat gäng så repetitioner var inte så där ofta. Grabbarna spelade bara arrangerad musik och där hade vi vår mästare i Anders Nilsson musikfanjunkare i Kristianstad. Han var en pärla. Anders skrev arren, killarna notkunniga och jag kunde mina texter. Vi körde och repade en timma innan dansen skulle börja. Spelade låtarna ett par gånger sedan satt allt perfekt.

Vi var som en enda stor familj, har aldrig någonsin haft så kul med turnerandet. Agne drog sina vitsar och vi hade rent ut sagt "SKITKUL". Därför blev aldrig resorna tråkiga. Hade inte den ena en "cig" så hade den andra. Inget knussel. Ja tiden med WIZEX den var underbar. Det kändes hårt att sluta, men jag gjorde det när vi var på topp. Min blivande man tyckte att det blev inte något hemliv med en fru som var borta för det mesta så jag sade upp mej. Lovade också att stanna tills de hittade en likvärdig sångerska.  Vi förlovade oss den 30 april 1964 vid Tydingesjöns Festplats i Broby.

Jag gjorde mitt sista jobb med WIZEX vid Masjöns Nöje den 20 maj 1964. Vi tog ut lysning, skulle gifta oss... men. Då började Nisse arbeta i Danmark och då blev det jag som satt hemma. Det gjorde jag i 101 dagar sedan var det klippt. Tror jag klättrade på väggarna när Bertil Lindholm ringde och ville att jag skulle börja sjunga med "Ulrik Lindholms Electrosextett" vilka ägdes av Ulrik Wittman. Fortsättning följer av den sagan

WIZEX FOTOALBUM